Den svenska som pratas i Österbotten har många olika varianter och varje by har sin egen dialekt. De största skillnaderna mellan dialekterna följer gränserna av de forna storsocknarna Närpes, Korsholm och Pedersöre. Dialekterna kännetecknas av många gamla ord och många dialektord saknar direkt motsvarighet i högsvenskan. Den ökade in- och utflyttningen, tv, radio och utbildning på annan ort gör att den genuina vallgrunddialekten inte är lika vanlig bland den yngre generationen.

Nedan följer exempel på ord som avviker från högsvenskan. Dialektorden stavas som de uttalas.

Högsvenska - Dialekt

andfådd - aandtrotin		i överkant - vääl i låod
annorlunda - aaleis		kommer ihåg - håksar
använda - nyti		Krya på dig - Brant pådde!
bra - dåkarin		liten, ynklig - spitjin
cykel - jiule		lätt och bekvämt sätt att arbeta - måolit
de - tei, ti		maka, kärring - tjelng
de andra - tiaar		menar - määrar
det här - heje		mygga - krank
Det är väl så - E ji fonovel he.		ofta - tökält
dör - stärvar		skata - sjåoro
diskuterar, är inte överens - diivlar		smeker - pajjar
duktigast - välkast		skvallrar - pjaaldrar
därmed - tärme		storgråter - bäljar
fotspår - fäälar		Stäng dörren! - Ta oatär dören!
fått reda på - foaji nyys om		tam - spaak
ganska - fraaklit		tigger - beis
ganska lång väg - fraka betan		tillsammans- ilaame
hos oss - ver åås		tjurig - sinnot
ingenting - assit		vada - glöyt
vinden - skollan		väntar - biidar
ägodelar - kapina		äta - jiet