|
Replot kyrkbys historia
För ca 1000 år sedan bestod Replot by av tolv större öar och ett tjugotal mindre. Största ön var en del av dagens Sommarö, men man har inte hittat några spår av bebyggelse där. Namnet Replot kommer det urnordiska ordet "raip" (= rep, streck, lina, tåg, snöre). Andra delen "lot" har ursprungligen varit en benämning på fiskeläger. Man kan anta att den första delen av ortsnamnet har syftat på den långsträckta ås som sträcker sig genom byn i öst-västlig riktning. Åsen har en gång i tiden varit lång och smal som ett rep. Man funnit spår av mänsklig aktivitet i form av stensättningar efter hamnar och bryggor och man tror därför att den första bosättningen har funnits på denna ås. Man har även funnit en gul emaljpärla, som daterats till 900-talet på Lassila hemmans marker på åsen. Enligt tradition är Lassila det äldsta hemmanet i Replot. Åsen utgör idag en del av byns centrum.
Replot församling och kommun
I början av 1700-talet inledde skärgårdsborna en lång kamp för att få en egen kyrka, eftersom resorna till kyrkan på fastlandet ofta var besvärliga och mödosamma, speciellt när vädret var dåligt. Först år 1775 gav Gustav III repotborna rätt att bygga sin kyrka och år 1777 påbörjades arbetet och kyrkan uppfördes på en kulle i Replot by. Invånare från de andra skärgårdsbyarna deltog även i kyrkobygget. Det dröjde dock till år 1840 innan Replot fick kapellrättigheter och år 1885 blev Replot en självstänig församling.
Enligt förordningen om kommunförvaltningen på landsbygden från 6.2.1865 skulle varje församling utgöra en egen kommun. Byarna i skärgården hörde till Replot kapellförsamling och bildade därför Replot kommun år 1872. År 1932 avskiljdes dock Björkö som en självständig kommun och år 1973 sammanslogs Replot, Björköby, Korsholm, Kvevlax och Solf kommuner till en enda kommun, Korsholms kommun. Replot kommun bestod av flera byar, men begreppet Replot innefattar idag vanligtvis endast kyrkbyn.
Replots gamla kommunvapen föreställer ett örnhuvud. Havsörnen är en av de ståtligaste fåglarna i skärgården.
Kommunkationer i fokus
I tidningspressen är det oftast Replot som har nämnts i kampen mot vädrets makter och vägverkets matkhavare. I äldre tider färdades man i huvudsak med segelbåtar i skärgården. Vintertid använde man häst och släde, sparkstötting eller skidor. På land färdades man vanligen till fots. Först i slutet på 1700-talet började man bygga vägar som kunde trafikeras av hästfordon. Vägen över replotlandet till västra hamnen på Björkö byggdes åren 1815-1820 och vägen från Replot till Vallgurnd byggdes åren 1864-1872. Vägen till Söderudden byggdes i etapper åren 1921-1938.
I början på 1900-talet kom de första motorbåtarna till skärgården. Den första regelbundna båttrafiken för passagerare inleddes år 1907 med motorbåten "Posten" mellan Replot och Vasa. Samma år inleddes även passagerartrafik från Norra Vallgrund och ett år senare från Björkö och Södra Vallgrund. År 1925 ersattes "Posten" men "M/s Norden". Norden ersattes år 1942 med järnbåten "M/s Sommarö". Efter restaureringen fick båten dock namnet Norden och trafikerade mellan Replot och Vasa tills färjtrafiken mellan Replot och Alskat inleddes på julafton 1952. En annan betydande förbättring i skedde redan år 1949 då postbussar började trafiker mellan byarna.
Den första Replotfärjan var 27 m lång och hade en lastkapacitet på 50 ton. Hösten 1962 ersattes Replot I med Replot II. P.g.a. ökande trafikproblem och problem med vintertrafiken, togs en ny färja "Havsfågeln-Merilintu" i bruk år 1969. I mitten av 1970-talet skedde en stor förbättring när en vägbank byggdes till Fjärdskär och färjpasset forkortades då från 2,8 km till 750 m och år 1975 användes de vajerstyrda färjorna för första gången. Replotbron blev klar år 1997 och därmed hade skärgårdsborna fast vägförbindelse med fastlandet och färjtrafiken upphörde.
Utdrag ur Replot socken minnesbok (Replot II "tjörkbyijin") |