Svenska | Föreningar & samfälligheter | Norra Vallgrund Skifteslag | Ansökningar | Muddring |
Muddringsanvisning
Planerar du att muddra vid din strand? Kom då ihåg att man enligt vattenlagen skall göra en förhandsanmälan till vattenägaren (vattendelägarlaget eller skifteslaget) och till Korsholms kommuns miljövårdsenhet. Om det är en större muddring ska också Västra Finlands miljöcentral ge tillstånd.
Landhöjningen är ett naturligt fenomen Landhöjningen vid Vasa läns kust är 7-9 mm/år. Det är därför ett helt naturligt fenomen att stränderna blir grundare och något man därför borde acceptera. Muddringar är inte det enda sättet att "bekämpa" uppgrundningen av villastranden eller båtplatsen. Byggande av en flytbrygga eller en gemensam båthamn är ett alternativ.
Strandlinjen är en viktig och synlig del av miljön och den utgör en naturlig skyddszon mellan land och vatten. Strandnaturen är rik och mångsidig. Försök därför att bevara naturen och undvika att förändra strandlinjen.
En god planering är mer än halva arbetet Av hävd har var och en rätt att avlägsna störande grund och igenslamning. En förhandsanmälan om muddringen skall dock göras till vattenägaren och miljövårdsmyndigheterna.
Mindre muddringar skall noggrant planeras och större muddringar bör helt och hållet undvikas. Förutom att planera själva grävandet måste man på förhand också fundera på var man skall placera muddermassorna, hur massorna skall behandlas samt hur man anpassar deponeringsområdet till landskapet.
Muddermassorna bör placeras på land och utjämnas. Försök att breda ut muddringsmassorna på den egna tomten, emellertid inte på värdefulla naturområden såsom på strandäng eller i strandlövskog. Om så krävs, sök efter ett lämpligt deponeringsområde längre bort från stranden.
Dumpning i havet kan komma i fråga endast i undantagsfall och för detta behövs i regel tillstånd från vattendomstolen. I dessa fall bör man fästa speciellt stor vikt vid att inte skada fiskens lek- och födoområden.
Ta hänsyn till värdefull natur Enligt naturskyddslagen får skyddsvärda naturtyper inte ändras så att bevarandet av särdragen äventyras. Till sådana naturtyper hör bl.a. strandängar, sandstränder och dyner. Vidare är det förbjudet att förstöra vissa arters föröknings- och rastplatser. Flador och glosjöar mindre än 10 ha är enligt vattenlagen skyddade naturtyper och de får inte ändras. Grunda vikar och flador utgör ofta viktiga förökningsområden för fisk. På de områden som hör till Natura 2000-nätverket måste man se till att muddringen inte avsevärt försvagar de speciella naturvärdena i området.
Kom ihåg eftervården! Illa skötta muddringar förfular landskapet och orsakar märkbar skada på vattennaturen och fisket. Arbetet med att ställa i ordning området efter muddringen kräver också planering och arbete. Massorna skall utjämnas och området bearbetas så att det passar in i landskapet. Man bör också se till att växtligheten sprider sig på det muddrade området och vid behov plantera nya växter och då helst sådana som är typiska i området.
Kalka sura muddringsmassor En stor del av stränderna längs Bottniska viken består av sura lerjordar. Sura muddringsmassor orsakar skador på fisk och andra vattenorganismer. Det kan ta år innan den naturliga strandväxtligheten kan invandra på nytt.
Skadorna kan lindras genom att kalka de sura muddringsmassorna. För att påskynda växtligheten bör lagrets tjocklek vara max 20 cm för att växtligheten skall kunna tränga igenom lagret. Kalkbehovet beräknas utgående från muddringsmassornas volym och pH-värde. Allmänt kan man beräkna att åtgången är ungefär 10-30 kg kalkmjöl per kubik muddermassa. Kalken skall blandas in ordentligt. Detta uppnås genom att breda ut kalk två-tre gånger över muddermassorna medan arbetet pågår.
Muddraren har ansvar! Enligt vattenlagen får muddring och placering av muddermassorna inte
|
- |
minska naturskönheten, trivseln i området eller kulturvärdena |
|
- |
försämra vattennaturen |
|
- |
skada fisk eller fiske |
|
- |
försvåra anvädningen av allmän farled |
|
- |
kränka allmänna och enskilda intressen |
Ifall sådana skador kan uppkomma bör man söka om tillstånd från miljötillsståndsverket för muddringen. Muddraren är alltid ansvarig för alla de skador och men han förorsakar.
Ordna på förhand
|
* |
informera grannarna om dina planer |
|
* |
ta reda på planebestämmelser, skyddsområden och fiskelagets lokala bestämmelser. Dessa kan förutsätta ändringar i dina planer. |
|
* |
skaffa tillstånd för placering av muddermassorna, om allt inte ryms på din egen tomt |
|
* |
kom överens om muddringen med vattenägaren |
|
* |
gör en förhandsanmälan till den regionala miljöcentralen eller till kommunens miljömyndighet minst 30 dagar innan arbetet inleds |
Tilläggsuppgifter och blanketter för förhandsanmälan fås av den kommunala miljövårdstjänstemannen eller av det lokala skifteslaget. Samtidigt kan du diskutera eventuella skador som kan uppkomma vid muddringen och planera fortsatta åtgärder i samråd med en sakkunnig.
Minneslista
|
* |
Tänk efter om du verkligen behöver en grävmaskin för att ordna en båtplats, undvik helst att anlägga en vågbrytare |
|
* |
Planera arbetet väl, glöm inte eftervården |
|
* |
Försök att hålla strandlinjen i naturtillstånd; kanaler och stenbeläggningar stör landskapsbilden |
|
* |
Bred ut muddermassorna på egen tomt och undvik därmed att orsaka skada på strandängen och strandskogen |
|
* |
Om muddermassorna ryms på din egen tomt och inga spår av muddringen syns på landskapet har du lyckats |
|