Meny 13.09.2024 01:18   
   
   
Byar
Föreningar & samfälligheter
Företagskatalog
Mat & Logi
Turism & Fritid
evenemang
kommunal service
Länkar
Om webbplatsen
karta
Fotogalleri
 
   
   
  Suomeksi
  På Svenska
  In English
  Auf Deutsch
   
 
Svenska | Byar | Köklot - Värlax |


 Historia

 

 

 



Hamnen i Norrskat

Köklot - Värlax

Idag bor ca 80 personer på Köklot och Värlax. Ett 40-tal personer bor i Köklot by, närmare 30 i Norrskat och 8 personer på Värlax. Dessutom kan man räkna till närmare 20 personer som bor i sina sommarstugor året runt. Köklot är en ca 8 km lång och ca 2 km bred ö.

Köklot och Värlax har ursprungligen varit ett tillhåll för fiskare och jägare. Efterhand började fastlandsbönderna använda ön även som betesmark på sommaren. Man tror att Köklot fick fast bosättning på 1600-talet. Namnet på ön har i tidigare skrift varit Kåcklot, men har ändrats till Köklot. En teori är att ön har fått sitt namn efter en person med namnet Kock. Hans lot eller fiskeläger skulle då ha fått namnet Kocklot, som sedan blivit namnet på hela ön.

Åren 1956-57 byggdes den 5 km långa vägen mellan Köklot by och Norrskat med statliga medel. Nästa stora tilldragelse var när Köklot år 1956 fick elektricitet, vilket innebar en stor förändring vad gällde levnadsvillkoren för öborna. Den största händelsen för ön var dock den fasta vägförbindelsen som färdiggjordes år 1975. Vid tidpunkten var vägbygget Finlands största enskilda vägbyggnadsprojekt. Vägen innebar slutet på isoleringen. Alla resor till och från Köklot skedde tidigare med båt på sommaren och med häst och släde, skidor eller sparkstötting på vintern. Vägen gör att det är lättare att bo kvar på ön, fastän de flesta får sin utkomst från fastlandet. Den fastavägförbindelsen har även lett till att allt fler sommarvillor har byggts på ön. Vägförbindelsen gjorde även att Köklot-Värlax förlorade en del av sin ökaraktär. Inom några år efter vägbygget miste Köklot såväl postombud som butik. Köklot miste även sin lågstadieskola år 2000 p.g.a. antalet elever var för lite. Som minst hade skolan endast tre elever.

Den naturliga samlingspunkten på Köklot är den gamla skolfastigheten, vilken numera heter Köklot byagård.
Foto: Tina Stenbäck
Fastigheten ägs av Korsholms kommun, men Köklot ungdomsförening har genom ett avtal rätt att disponera
över dessa utrymmen. På den gamla skolgården ordnas årligen de populära och välbesökta sommar- och höstmarknaderna. I byagårdens andra våning finns en vävstuga i Marthaföreningens regi och den gamla lärarbostaden hyrs ut till en familj.

På Köklot finns idag endast ett företag, Köklot Lax. Utöver detta är en kiosk öppen sommartid vid fiskehamnen. På Furuskäret har Korsholms kommun ett fritidsområde med simstrand och vandringsstigar. Vid Djupkastet på öns nordvästra del finns en djuphamn för segelbåtar och andra fartyg.




Källor: K. V.Åkerbloms böcker
Bror Bertholm, Köklotbo
Dan Bertholm, Köklotbo