Meny 17.07.2018 07:21   
   
   
Byar
Föreningar & samfälligheter
Företagskatalog
Mat & Logi
Turism & Fritid
evenemang
kommunal service
Länkar
Om webbplatsen
karta
Fotogalleri
 
   
   
  Suomeksi
  På Svenska
  In English
  Auf Deutsch
   
 
Svenska | Byar | Köklot - Värlax | Historia |

Historia

Man har inte hittat något som skulle tyda på att Köklot skulle ha haft fast bosättning på 1500-talet. Det måste dock ha funnits någon typ av bostäder på Köklot redan på detta århundrade, eftersom många fiskare vistades här på hösten. Köklot och Värlax har alltså ursprungligen varit ett tillhåll för fiskare och jägare. Efterhand började även fastlandsbönderna använda ön även som betesmark på sommaren.

Köklot har varit ett stridsäpple mellan angränsande byar och socknar. Jorden och fiskevattnen var splittrade på sex olika kommuner; Korsholm, Kvevlax, Vörå, Maxmo, Lillkyro och Storkyro. Fastlandsbyarna ägde även marken på Värlax. För att hitta orsaken till denna splittring av marken måste man gå bakåt i tiden till den tid när alla hade behov av och rätt till fiskevatten.

De bönder som hade skaffat sig rättigheter på Köklot, var även skyldig att utmärka farleden utanför ön, vilket säkert resulterade i en del meningsskiljaktigheter. Köklot torde ha fått sin första fasta bosättningen på omkring år 1670 när en torpare placerades på ön. Torparen fick bo på Köklot i utbyte mot att han skulle märka ut farleden. I Mustasaari och Kvevlaks kyrkböcker omnämns under 1700-talet flera personer från Köklot, vilket visar att ganska många personer bosatte sig här under det århundrade. Den tätaste befolkningen på sydöstra delen av ön och man tror att den första bosättningen också har funnits här. Jordbruk har inte bedrivits i någon större omfattning på Köklot, utan man har mest odlat för eget behov.

Den 1 januari 1940 överfördes Köklot och Värlax till Kvevlax kommun. Detta innebar dock ingen ändring i äganderättsförhållanden och en stor del av marken ägs av andra än Köklotborna ännu idag. Än idag har personer i Storkyro, Lillkyro, Vörå, Maxmo, Oravais och Korsholm skiften på Köklot. Knappt hälften av marken ägs av Köklotborna själva. Vid kommunreformen år 1972 övertogs den förvaltande uppgiften av storkommunen Korsholm.

Köklot skola
Tack vare ett understöd på 300 mark av Svenska Odlingens Befrämjande i Vasa kunde en barnskolbyggnad uppföras på Köklot. Skolan invigdes 16 februari 1905 och skolans första lärare var Ida Kulla från Vasa. År 1927 fick ön en folkskola. Folkskolans första lärare Johan Arvid Haldin var även initiativtagare till föreningslivet på Köklot. Under första decenniet efter krigsslutet intogs skolan av de stora årskullarna och antalet elever var kring 30 stycken. Köklot skola indrogs 1 augusti 2000 p.g.a. av att antalet elever var för lite.



Källor:
K. V.Åkerbloms böcker
Bror Bertholm, Köklotbo
Dan Bertholm, Köklotbo